background

Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för at vi, precis som du, trivs till sjös!

Ett bra kappseglingsår – men nästa kan bli ännu bättre!

tis 9 jan. 2024

Året som passerat har onekligen varit ett mycket bra kappseglingsår. Med flera svenska medaljer på flera stora mästerskap. Men det betyder inte att man kan slänga upp fötterna och vila. Nu väntar en intensiv period från januari till maj med EM och VM i samtliga OS-klasser. Och efter det är det dags för OS i Paris med fyra klara svenska medaljchanser i segling.

– Året som snart är över var mer än godkänt. Vi har nog aldrig varit starkare. Vi kan vara stolta över att vi har världens bästa kvinnliga seglare, om vi pratar om de som seglar båtar. Vi har ju en bit kvar dit i brädklassena, säger förbundskapten Magnus Grävare och fortsätter:

– Vi går in i OS-året där vi siktar på OS-medalj i fyra klasser, väl medvetna om att man måste varit på medaljnivå tidigare för att ha chans till medalj. Samtidigt som vi också vet att medaljchans långt ifrån är några garantier för medaljer.

De fyra klasserna där Sverige siktar mot medalj är 49erFX där världsmästarna Vilma Bobeck/Rebecca Netzler är favoriter. I 470 Mixed är Anton Dahlberg/Lovisa Karlsson medaljkandidater som regerande Europamästare och där Anton redan har ett OS-silver från Tokyo 2020 (tillsammans med Fredrik Bergström). Även Josefin Olsson (ILCA) vann OS-silver i Tokyo och siktar på medalj igen. I Nacra har Sverige tagit en nationsplats, men kampen om vilken besättning som får åka kommer att pågå under våren mellan Emil Järudd/Hanna Jonsson och Ida Svensson/Marcus Dackhammar.

Året 2023 var ett bra svenskt år på de stora mästerskapen. Men det började inte lysande för landslagsseglarna. Framgångarna uteblev i de två världscupseglingarna i Palma och i Hyères i april. Det var först i maj som medaljerna började trilla in. Efter en rafflande final utanför San Remo i Italien vann Anton och Lovisa sitt andra raka EM-guld i den nya OS-klassen 470 Mixed.

– Den här segern betyder otroligt mycket för oss. Utan att segla briljant håller vi ihop det och knyter ihop säcken dag efter dag, sade Anton efter deras seger.

I juli var det dags för för-OS i Marseille. I 49erFX gjorde Vilma Bobeck/Rebecca Netzler en mycket stark tävling och kunde åka hem med en bronsmedalj – trots att de inte seglade finalen då Vilma skadat ett knä i regattans näst sista race.

Två månader efter för-OS var det dags för ett samlat VM i Haag och då visade Vilma och Rebecca att de är bäst i världen i sin klass. De gjorde ett helt fantastiskt mästerskap som de dominerade fullständigt från dag ett. Redan innan sista medaljracet kunde de jubla över VM-guldet eftersom deras ledning var så stor att ingen kunde komma i kapp.

Samtidigt som Vilma och Rebecca glänste i 49erFX seglade Emil Järudd/Hanna Jonsson hem ett VM-brons i Nacra. I det sista racet stod de för en makalös upphämtning efter en miss i starten. De slutade tvåa i finalen vilket räckte till en bronsmedalj.

– Det var fantastiskt kul och vi är superstolta över vad vi presterat tillsammans. Vi fick ta ett straff innan start, en 360 sväng, så det var en tuff början, sade Hanna.

Årets sista mästerskap för 49er och Nacra avgjordes i Vilamoura i mitten av november och blev lite av en besvikelse för svenskarna. De regerande världsmästarna Vilma och Rebecca slutade på en blygsam 14:e plats och VM-bronsmedaljörerna, Emil och Hanna, kom inte ens till start eftersom Hanna var skadad. Emil ville dock inte missa EM och seglade med Klara Johansson. Med tanke på att de inte seglat så mycket tillsammans var deras 20:e plats fullt godkänd. Ida Svensson och Marcus Dackhammar började EM bra och låg topp-10 efter halva tävlingen, innan de tvingades bryta på grund av skada.

Kappseglingsåret skulle ändå sluta i dur. I början av november kom beskedet att World Sailing nominerat Vilma och Rebecca, som en av tre besättningar, att utses till världens bästa kvinnliga besättning 2023 (World Sailor of the Year). De vann visserligen inte utmärkelsen men bara att vara nominerade är ett stort erkännande och en ära som ingen annan svensk tidigare förärats.

I slutet av november presenterade Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) 34 svenska elitidrottare som klara för OS i Paris. Bland dessa fanns fem seglare: Vilma Bobeck/Rebecca Netzler (49erFX), Anton Dahlberg/Lovisa Karlsson (470) och Josefin Olsson (ILCA). Även i Nacra 17 har Sverige en OS-plats klar, men vilken besättning som får åka avgörs under våren.

– Det känns stort att de första seglarna är uttagna till OS. Att vi redan nu fått förtroendet av SOK för fem seglare innebär att vi gjort ett bra arbete så här långt, säger Magnus Grävare som ser fram mot en spännande jakt på fler svenska OS-platser:

– Vi har fler OS-kval framför oss, med start redan i januari i Australien i ILCA7, som är ett kval vi bör klara. Kvalen avslutas i franska Hyères i april där vi skall kämpa hela vägen för att ta en plats i iQFOiL och Kitefoil på damsidan. Även 49er-killarna har en liten chans att knipa en OS-plats och den ska vi göra allt för att nå.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding.

Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics.

Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt.

Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar.

– Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson.

För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt.

Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer.

Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.

I sommar seglar Skippo och Svenska Sjö Gotland Runt tillsammans igen. Men i år gör vi det med två helt olika upplägg på samma klassiska havskappsegling.

Dels satsar vi på de små båtarnas stora äventyr. Dels skickar vi ut en shorthandbesättning i full bana.

Ett stort äventyr med en liten båt

Under parollen Drömmen om Gotland Runt har Skippo och Svenska Sjö de senaste åren deltagit i världens största årliga havskappsegling och låtit alla er följa resan från förberedelser till målgång.

Nytt för i år är att båtar med SRS över 0,850 får segla en nedkortad bana: från Sandhamn via Svenska Högarna ner till Visby och därefter tillbaka till regattamiddagen i Stockholms ytterskärgård.

Därför vill vi slå ett slag för de mindre båtarna och ställer upp med Albin 78:an “Dyngsur” – en svensk klassiker från 1981 och en av många uppskattad begagnatbåt i sin storlek.

– Vi gillar att lyfta fram de små båtarnas seglingsglädje. Det känns helt rätt att visa att båtar som NF, Express och Ballad kan vara med på ett äventyr som det här, säger Skippos Alfred Ahlberg.

Ett projekt i enkelhetens tecken

Än så länge håller vintern Stockholms skärgård i ett stadigt grepp. Båtarna står under presenning, men planeringen är redan i gång.

– Det får inte vara för meckigt, det får inte ta för mycket tid och det får inte kosta för mycket pengar. Men framför allt ska det vara roligt hela vägen runt, säger Claes Olivecrona.

Oavsett om det handlar om att optimera en 31-fotare för shorthandsegling eller rusta en 70-talsklassiker för havskappsegling, är förberedelserna en viktig del av resan.

Groundbreaker – fullt varv med stark shorthandedduo

Samtidigt seglas Elan 310 “Groundbreaker”, båten som under de två senaste åren tidigare burit projektet. Även i år seglas båten hela vägen runt ön – men nu med en shorthandedbesättning.

Ombord finns seglingsprofilen Christian Harding tillsammans med äventyraren Aron Andersson. Två starka namn med olika bakgrund men med samma mål: att ta sig runt Gotland Runt med så liten besättning som möjligt och med fullt fokus på prestation, strategi och uthållighet.

Även deras resa – från träning och förberedelser till genomförande – kommer du att få följa med på.

Följ resan – från vårfix till målgång

Under våren och sommaren kommer det att gå att följa de båda satsningarna genom Skippos och Svenska Sjös kanaler. ”Att göra”-listan är lång och du som håller dig uppdaterad kommer att få lära dig mer om:

  • Säkerhet och utrustning

  • Förberedelser av båt och besättning

  • Strategi och taktik

  • Livet ombord – i liten båt och i shorthand

På vägen kommer du också att få möta fler som drömmer om Gotland Runt och ta del av deras berättelser från vägen som lett dem till världens största årliga havskappsegling.

Med lite tur kanske våra besättningars resor inspirerar fler, kanske till och med dig(?) att kasta dig in i sommarens stora seglingsäventyr!

I inslaget ovan berättar Skippos Claes Olivecrona och Alfred Ahlberg om sin satsning ombord på den lilla Albin 78:an.

De som har följt vår resa mot Gotland Runt under året eller gästat Svenska Sjö på mässor har säkert märkt av att vi gärna lyfter fram och synliggöra svenska innovationer och satsningar. Ett företag som ständigt hittar nya kluriga sätt att göra segling enklare och bättre är Seldén Mast. Därför var det extra roligt att besöka dem under METS-trade i Amsterdam där de var svåra att missa.

I år var nämligen inte färre än tre av deras produkter nominerade till i det prestigefyllda DAME Awards. I montern berättar företagets försäljningschef, Mats-Uno Fredrikson, om varför han tror att just dessa produkter väckt så stor uppmärksamhet.

Nytt block ska skona segel

Ett av Seldéns nominerade bidrag är ett nyutvecklat skothornsblock – även kallat ”clew block”. Även om det vid första anblick kan verka oansenligt ligger det mycket tankekraft och innovation bakom hur blocket är konstruerats. Dagarna då en hel lina behöver träs om är nu över. Detta tack vare att trissan enkelt kan tas bort för att lägga in linan.

Ännu en designdetalj är de små mellanrum man skapat mellan blockets infästningspunkter. Resultatet av dessa är att seglet inte rynkas i samma utsträckning som med traditionella block, vilket på sikt förlänger seglets livslängd.

– Det är viktigt med hållbarhetstänk och även om det kan verka som en liten detalj gör det stor skillnad för seglare som vill värna om sitt material utan att göra avkall på trimfunktioner, säger Mats-Uno Fredrikson.

En precisionsutvecklad terminal för AT-kabel

Den andra nominerade produkten är en specialutvecklad terminal för AT-kabel (anti-torsionskabel), en slags vridstyv lina som möjliggör moderna furlex- och rullsystem till code- och undanvindssegel. Kabeln förs ned i terminalhuset och låses fast av ett batteri av sylvassa rostfria piggar som greppar kabeln utan att skada själva fibern.

Halshållstvirvel med förbättrad spärrfunktion

Den tredje nyheten är en vidareutvecklad furling-trumma där Seldén byggt om den tidigare konstruktionen och introducerat en ny spärrfunktion. Den nya funktionen hindrar seglet från att rulla ut av misstag och gör inrullning av code- eller undanvindssegel på rulle betydligt mycket enklare. När seglet sedan ska rullas ut behövs bara ett bestämt ryck i linan för att frigöra spärren.

– Det är en förbättring som ger både trygghet och exakthet, särskilt i situationer där man vill undvika spontana utrullningar, exempelvis vid rundningar i hårdare vindförhållanden.