Få saker ser så tråkigt ut som en skadad relingslist. Att ta bort och byta kan dessvärre bli ett omfattande arbete. Hamnens reportrar har tagit hjälp av Thomas Rydén som ger en metod för att få de bästa av två världar. En hel avbärarlist till följd av minimalt arbete.

Ibland är den enkla vägen den bästa och det är definitivt fallet när det kommer till avbärarlister. Denna gråa gummikant är dessutom en detalj som kan få en i övrigt fin båt att se dassig ut om den inte är i skick.

Att byta en avbärar- eller relingslist kan vara ett stort åtagande. Ofta förknippat med många långa timmar, snedsteg och kraftuttryck när inget går som man tänkt. I jakt på ett bättre tillvägagångssätt tog våra vänner på Hamnen kontakt med Thomas Rydén, vd på Lackman, som leder oss i arbetet.

– Man kan göra listen bättre än vad den var innan man det blev skador, säger Thomas Rydén.

Solskador, hack och färgbortfall – inget står i vägen för att ytan ska bli som ny igen. 

Allt börjar med en tvätt och lite gnuggande, därefter går man på med slippapper i av olika grovlekar, skadorna fylls med flexibel epoxi som till sist målas över med tvåkomponentsfärg.

Men nu låter vi istället Thomas själv berätta hur man bäst får bukt med dessa skador på relingslisten – se inslaget!

Koll på tampar, ha en plan och var inte rädd för att ha rätt fart in mot kaj – receptet för en lyckad tilläggning. Enklare sagt en gjort? Våra vänner på Skippo.se har träffat Torgny Jansson som ger sina bästa råd för en lyckad tilläggning.

När Torgny Jansson får ge sina tre bästa bästa tips för en tilläggning som får bryggrannarna att häpna är de som följer:

1. Ha en plan. Det är ofta stora båtar ses komma in i marinor helt utan en förbestämd plan. Fendrar och tågvirke är inte ordentligt fastsatta och diskussioner om hur tilläggningen ska gå till pågår fortfarande.

   Botemedlet för detta är ett tämligen enkelt sådant – se till att göra upp en plan i förväg. Med tydliga ramar finns större utrymme för improvisation när situationen kräver det!

2. Snåla inte med tågvirket. Spaghettilinor på fördäck är aldrig roligt, se till att allt som ska användas vid förtöjningen är ordentligt ordnat och av god kvalitet. Har den treslagna linan från förrförra båten sett bättre dagar? Då kanske det är dags att införskaffa nytt tågvirke.

3. Våga använda gaspådraget. ”Without speed, no power” en kontrollerad situation kan snabbt gå från lugn till hektisk när båten förlorar styrkraft eller börjar driva. Inte minst om vinden ligger på. Det bästa sättet att motarbeta dessa situationer är att använda gasen för att själv ta kommando över båtens färd och riktning.

När olyckan väl är framme så se till att kontakta oss på Svenska Sjö för att se vad du kan få för ersättningen genom din båtförsäkring.

Ofta känner vi båtägare oro över att ankra på svaj, göra an mot en klipphäll eller gå in i en gästhamn för första gången. Här följer en kort guide för vad som är bra att tänka på vid tillfällig förtöjning!

Ankring

Ankare, dragg eller plätt – oavsett dess storlek bör dessa aldrig användas för permanent förtöjning- Båten bör dessutom inte lämnas utan uppsikt när den är förtöjd på ett sådant vis. Men det finns fler saker att tänka på. Först och främst bör du förvissa dig om att ankaret har en vikt som passar storleken och vikten på din båt. När det väl är dags att ankra bör du försäkra dig om att sjöbottnen ger ett gott ankarfäste och att ankarlinan och/eller kättingen är tillräckligt lång. Undvik linor som flyter och i den mån möjligt bör du göra passerande båtar uppmärksamma på din ankarlina.

Längs brygga, kaj eller annan båt

Här är förutseende och gott omdöme a och o. Båten ska alltid vara väl avfendrad när man ger sig in i en marina. Det kan vara en god idé att fendra av även barbord trots att man planerat att ligga mot båt, brygga eller kaj med styrbordssidan. Då är du redo för snabba omställningar.

När båten ligger fast gäller det att förtöja båten så att rörelserna i långskeppsriktningen blir minimala. Detta åstadkommer man enklast med ett så kallat ”spring”.

I natthamn

Se till att hitta en palts som ger så god vind- och sjölä som det bara går. Se också till att du har ett stort djup under kölen så att du kan ta dig ut vid kraftig sjöhävning eller minskat vattenstånd.

Ligg helst fri från andra båtar. Du vet inte om de har samma goda ankarfäste som du. Lägg alltid ut fendrar.

Vid slussning

För många är proceduren med att slussa en ny upplevelse. Som tur väl är har många av de större kanalsystemen tryckta råd, anvisningar, brosignaler och öppettider att ta del av. Slusspersonalens anvisningar ska dock alltid följas och yrkestrafik har alltid företräde.

Några praktiska råd är att se till så att båten har väl tilltagna fendrar på vardera sida och det bör alltid vara minst två personer ombord för att passa förtöjningar i land och på båten.

När man slussar upp kan aktertampen läggas fast i båten och fast i land. Förtampen först fast i land och tas hem löpande i takt med att slussen fylls, aktertampen sköter sig själv. På nedvägen är proceduren något annorlunda. Då görs för- och aktertamp fast i båten och träs runt en pållare i land och tillbaka ombord på båten. Här gäller det att hålla fast i änden och ge efter allteftersom att båten ”sjunker” med vattenytan. Ifall något skulle fastna är det alltid klokt att ha en lätt tillgänglig kniv för att kapa eventuella förtöjningslinor.

Du har väl inte missat våra råd för förtöjning i hemmahamn?

Ofta känner vi båtägare oro över att ankra på svaj, göra an mot en klipphäll eller att gå in i en gästhamn för första gången. Dock glömmer vi ofta att båten allt som oftast ligger förtöjd i hemmahamn. Därför är det viktigt att förtöjningar, tågvirke och brygga är i skick. På så sätt kan du undvika onödiga skador.

Vad som tåls att tänka på varierar dock från förtöjningsplats till förtöjningsplats.

Förtöj vid brygga

Vid brygga är det viktigt att alla anordningar, oavsett om dessa är ringar, pollare eller knapar sitter ordentligt fast. Förtöjningstampar som löper mellan båt och brygga bör läggas i kors för att minska rörelse i sidled och får gärna kläs med något skyddande för att minska nötningen. Där det finns risk för sjögång ska linorna vara fjädrade eller dämpade, det spar på såväl tågvirke som båt. Det kan också vara en god idé att förtöja båtar med öppen akter eller större utombordare med fören utåt. Detta för att undvika att svallvågor sköljer in och i värsta fall sänker båten.

Förtöj mellan bommar

Bomförtöjningen är vanlig på båtklubbar och marinor, inte minst på flytbryggor eller fasta bryggor med mindre fluktuerande vattenstånd. Här bör man som båtägare alltid följa anvisningar om största båtlängd och andra praktiska detaljer för den valda bomtypen. Det är även klokt att kontrollera beslag och infästningar på bommarna så att de ser oskadade och korrekt dimensionerade ut.

Förtöj mellan brygga och boj

Även detta är ett vanligt förtöjningssätt. Dock ett som bör undvikas om vattendjupet är större än sex meter och flera båtar ligger vid samma brygga. I dessa fall kan bojkättingen nämligen bli så pass lång att båtarna börjar svänga i sidled och i värsta fall skada varndra. Bojkättingen bör åtminstone vara 1,5 gånger längre än vad det är djupt i hamnen. Med andra ord bör en bojkätting i en hamn med djup om fyra meter mäta sex meter. Detta för att ha en god ryckdämpning mellan bojtyngd och båt.

Slutligen på svajboj

Inte lika vanligt i våra farvatten som på andra håll runt om i världen men ändå förekommer det. Men vad är viktigt att tänka på vid hemmaförtöjning på svajboj? Två saker är bra att ha med sig. För det första får förtöjningsgodset mellan båt och boj inte vara så kort att båten kan lyfta bojen. För det andra så ska det inte heller vara så pass långt att det riskerar trassla in sig i bojkättingen.

Lagom är helt enkelt bäst – en tumregel brukar vara en tredjedel av båtlängden. I vår nedladdningsbara förtöjningsgude som kan var bra att ha med sig ut på sjön hittar du exempel på kättinglängd i olika typer av djup.

Har din båt tagit skada vid förtöjning är du alltid välkommen att ringa oss på Svenska Sjö Båtförsäkringar!

För tips på hur du förtöjer på bästa sätt på andra platser en din hemmahamn, kika här!

En tur på kanalerna är det många som lockas av. Men väl där kan proceduren att slussa bli en skrämmande sådan. Vi ger råd för hur man slussar tryggt och säkert!

För många är proceduren med att slussa en ny upplevelse. Som tur väl är har många av de större kanalsystemen tryckta råd, anvisningar, brosignaler och öppettider att ta del av. Slusspersonalens anvisningar ska dock alltid följas och yrkestrafik har alltid företräde.

Några praktiska råd är att se till så att båten har väl tilltagna fendrar på vardera sida och det bör alltid vara minst två personer ombord för att passa förtöjningar i land och på båten.

När man slussar upp kan aktertampen läggas fast i båten och fast i land. Förtampen först fast i land och tas hem löpande i takt med att slussen fylls, aktertampen sköter sig själv. På nedvägen är proceduren något annorlunda. Då görs för- och aktertamp fast i båten och träs runt en pållare i land och tillbaka ombord på båten. Här gäller det att hålla fast i änden och ge efter allteftersom att båten ”sjunker” med vattenytan. Ifall något skulle fastna är det alltid klokt att ha en lätt tillgänglig kniv för att kapa eventuella förtöjningslinor.

Du har väl inte missat när vår alldeles egna Roger Jonsson tog med sin dotter saga i Svenska Sjö-båten för en kanalresa de sent ska glömma?

Båtsäsongen är i full sving och på fjärdarna fars det fram och tillbaka. Men när fler ger sig ut på sjön ökar också olyckorna. Ibland till följd av oaktsamhet och ibland till följd av bristande kontroll. Tillsammans med vår ägarförening Svenska Båtunionen har vi hjälpt till att ta fram en säkerhetskontroll som bör göras flera gånger under säsongen!

Faktum är att många skador på såväl båt som båtägare går att förebygga. En av nycklarna till detta är att hålla sin båt i gott skick och göra regelbundna kontroller.

Per Ingberg, skadechef här på Svenska Sjö Båtförsäkringar är en av upphovsmännen till SBU:s säkerhetskontroll. Han menar att det är en alldeles utmärkt tjänst för både den vane och ovane båtägaren.

– Man gör löpande kontroller för att undvika skador och fel. Har du till exempel inget öskar eller handtaget till länspumpen ligger i land när båten börjar ta in vatten går det väldigt fort, säger Per Ingberg.

Det är dessutom relativt vanligt att de ärenden som kommer in till Per och hans kollegor hade kunnat förebyggas med en extra säkerhetskoll.

– Exakt hur många som är en direkt orsak av bristande förberedelse eller en andel av totalen är svårt att ge. Däremot kan jag säga att en stor andel av de skador vi får in hade kunnat undvikas om man hade gjort en säkerhetskontroll innan man gett sig ut.

För säkerhetskontroller är något som bör göras löpande. Många nöjer sig med att kolla genomföringar eller motorrum när båten sjösätts för att sedan glömma bort dessa i semesterfirandet.

Säkerhetskontroll – en billig försäkring

Att få in en rutin där några enstaka saker kollas varje gång det är dags att ge sig ut på sjön kan räcka långt.

Finns det något du rekommenderar att man alltid gör innan det är dags att ge sig ut med båten?

– Har man en båt med motor i bör man följa motortillverkarens instruktioner. Där finns rekommendationer och checklistor som alltid är värda att gå igenom. Ofta är det enkla saker som att kolla efter vatten eller olja i motorutrymmen och så att motorn går som den ska, säger Per Ingberg och fortsätter:

– Generellt sätt bör det alltid vara tätt, rent och helt. Det tar ingen tid att göra en sådan kontroll men det är en enkel och billig försäkran.

Hos SBU hittar man webbverktyg framtaget för olika typer av fritidsbåtar då kontrollerna skiljer sig mellan en kanot, en daycruiser och en segelbåt avsedd för övernattning.

– Appen är framtagen för att båtägaren enkelt ska kunna göra dessa kontroller själv. Tumregeln är dock att om man upptäcker minsta fel eller känner någon som helst osäkerhet är det alltid bättre att kontrollera än att ge sig ut. Skulle felet vara bortom båtägarens kunskap bör man dessutom anlita någon med expertis, säger Per Ingberg.

För att få rutin på säkerhetskontroll för just din båttyp bör du besöka Svenska Båtunionens hemsida. Där kan du ta del av checklistor i såväl webb- som pappersformat!