Tips och råd för dig och din båt

Vindbyar, oväder och plötsliga stormar är en del av båtlivet i Sverige. En korrekt förtöjd båt klarar hårda tag – en dåligt förtöjd båt kan orsaka allvarliga skador på sig själv och grannbåtarna. Oavsett om du har en motorbåt, segelbåt eller sportfiskebåt gäller samma grundläggande principer. Kontrollera förtöjningsgodset regelbundet Tågvirke och tampar slits fortlöpande av sol, salt och mekanisk nötning. Byt rep som är fransiga, stelnade eller försvagade – de är en sparpost som inte lönar sig. Se alltid till att: Alla pollare, ringar och knapar sitter ordentligt fast i bryggan. Linorna är lagom spända – varken så lösa att båten sladdar, eller så hårda att de rycker. Skyddslindning används där lina möter beslag eller bryggkant. När sjöväderleken försämras och vindprognosen visar kraftiga vindstyrkor kan det vara en god idé att lägga till en extra tamp eller två. Sätt ett extra spring och kanske ytterligare en aktertamp om vinden väntas komma bakifrån. Se också till att fördela krafterna så att ingen enskild lina bär hela belastningen ensam. Ligger din båt på förtöjd vid en Y-bom är det extra viktigt att kontrollera beslagen på bommarna. Ligger du å andra sidan på boj eller med boj i aktern gäller det att klubben eller den som ansvarar för dessa ser över dem regelbundet så att de inte är slitna och dessutom korrekt dimensionerade. Lägg fendrar på rätt ställe En fender på fel plats är ingen fender alls. Placera dem därför i höjd med det som sticker ut mest – badplattform, fenderlister eller liknande. Det är också en god idé att lägga ut ett par extra fendrar på barbordssidan, även om du planerar att ligga med styrbordssidan mot bryggan. Tänk på öppen akter och utombordare Har du en båt med öppen akter eller en stor utombordare bör du förtöja med fören utåt. Det minskar risken att svallvågor sköljer in i båten och i värsta fall sänker den – en av de vanligaste och mest undvikbara skadorna vi ser hos Svenska Sjö. Hur täcker din båtförsäkring förtöjningsskador? Förtöjningsskador orsakade av oväder ingår normalt i en båtförsäkring – men förutsätter att båten var korrekt och aktsamt förtöjd. Om förtöjningsgodset var uppenbart slitet eller felaktigt kan ersättningen påverkas. Kontrollera alltid dina försäkringsvillkor eller kontakta oss på Svenska Sjö om du är osäker på vad som gäller för din båt. Läs mer i vår kunskapsbank om förtöjning i hemmahamn och tillfällig förtöjning.

Det kan gå fort. En solig sommartur kan på några timmar förvandlas till ett riktigt sjöslag med vita gäss på fjärden och hård vind. Där och då gäller det att veta vad man ska – och vad man inte ska – göra. Håll alltid koll på sjövädret innan du ger dig ut Det bästa sättet att hantera storm till sjöss är att aldrig hamna där. Kolla därför sjöväderprognoser innan avfärd, om du har en VHF kan du lyssna på kanal 16 och sen bör du alltid ha en plan B om vädret skulle försämras. Kom ihåg att lokalt väder i skärgården kan skilja sig kraftigt från det officiella sjöväderområdet. Om ovädret tar dig på sängen Hamnar du ändå i hårt väder, följ dessa steg: Minska farten och ta sjön i föröver – gå inte för brödsidan mot vinden. Se till att alla ombord har flytväst på sig. Det är lag i Sverige för barn under 15 år, men gäller alla i hårt väder. Stäng alla luckor och ventilar för att hindra vatten från att ta sig in. Ha VHF-radio på kanal 16 – det är nödanropskanalens frekvens. Informera fastlandet om din position, kurs och hur många ni är ombord. Ankring som nödlösning Om motorn havererar eller om situationen kräver att du stannar upp: Välj en skyddad vik, låt ankaret ta ordentligt fäste och ge ut tillräckligt med kätting – minst tre gånger djupet som tumregel i normalt väder, mer vid hård vind. Lämna inte båten utan tillsyn om du ankrat i oroligt väder. Grundstötning – den vanligaste olyckan Stress och dålig sikt ökar risken att gå på grund. Ungefär hälften av alla skador vi på Svenska Sjö hanterar är sjöskador, och merparten är grundstötningar. Håll sjökortet framme och sänk farten. Läs mer om hur du förebygger sjöskador. Vad täcker din båtförsäkring vid nödläge? Om olyckan är framme när det blåser som hårdast – en grundstötning, ett mastbrott eller maskinhaveri – är det din båtförsäkring som hjälper dig vidare. I våra försäkringar ingår alltid sjöassistans dygnet runt, och vi finns tillgängliga året om. Har du råkat ut för en skada? Anmäl skadan direkt på vår webbplats. Vill du vara ännu bättre förberedd? Läs vår guide om säkerhetskontroll inför säsongen och se till att din segelbåts- eller motorbåtsförsäkring är uppdaterad.

Få saker ser så tråkigt ut som en skadad relingslist. Att ta bort och byta kan dessvärre bli ett omfattande arbete. Hamnens reportrar har tagit hjälp av Thomas Rydén som ger en metod för att få de bästa av två världar. En hel avbärarlist till följd av minimalt arbete. Ibland är den enkla vägen den bästa och det är definitivt fallet när det kommer till avbärarlister. Denna gråa gummikant är dessutom en detalj som kan få en i övrigt fin båt att se dassig ut om den inte är i skick. Att byta en avbärar- eller relingslist kan vara ett stort åtagande. Ofta förknippat med många långa timmar, snedsteg och kraftuttryck när inget går som man tänkt. I jakt på ett bättre tillvägagångssätt tog våra vänner på Hamnen kontakt med Thomas Rydén, vd på Lackman, som leder oss i arbetet. – Man kan göra listen bättre än vad den var innan man det blev skador, säger Thomas Rydén. Solskador, hack och färgbortfall – inget står i vägen för att ytan ska bli som ny igen. Allt börjar med en tvätt och lite gnuggande, därefter går man på med slippapper i av olika grovlekar, skadorna fylls med flexibel epoxi som till sist målas över med tvåkomponentsfärg. Men nu låter vi istället Thomas själv berätta hur man bäst får bukt med dessa skador på relingslisten – se inslaget!

Koll på tampar, ha en plan och var inte rädd för att ha rätt fart in mot kaj – receptet för en lyckad tilläggning. Enklare sagt en gjort? Våra vänner på Skippo.se har träffat Torgny Jansson som ger sina bästa råd för en lyckad tilläggning. När Torgny Jansson får ge sina tre bästa bästa tips för en tilläggning som får bryggrannarna att häpna är de som följer: Ha en plan. Det är ofta stora båtar ses komma in i marinor helt utan en förbestämd plan. Fendrar och tågvirke är inte ordentligt fastsatta och diskussioner om hur tilläggningen ska gå till pågår fortfarande. Botemedlet för detta är ett tämligen enkelt sådant – se till att göra upp en plan i förväg. Med tydliga ramar finns större utrymme för improvisation när situationen kräver det! Snåla inte med tågvirket. Spaghettilinor på fördäck är aldrig roligt, se till att allt som ska användas vid förtöjningen är ordentligt ordnat och av god kvalitet. Har den treslagna linan från förrförra båten sett bättre dagar? Då kanske det är dags att införskaffa nytt tågvirke. Våga använda gaspådraget. ”Without speed, no power” en kontrollerad situation kan snabbt gå från lugn till hektisk när båten förlorar styrkraft eller börjar driva. Inte minst om vinden ligger på. Det bästa sättet att motarbeta dessa situationer är att använda gasen för att själv ta kommando över båtens färd och riktning. När olyckan väl är framme så se till att kontakta oss på Svenska Sjö för att se vad du kan få för ersättningen genom din båtförsäkring.

Ofta känner vi båtägare oro över att ankra på svaj, göra an mot en klipphäll eller gå in i en gästhamn för första gången. Här följer en kort guide för vad som är bra att tänka på vid tillfällig förtöjning! Ankring Ankare, dragg eller plätt – oavsett dess storlek bör dessa aldrig användas för permanent förtöjning- Båten bör dessutom inte lämnas utan uppsikt när den är förtöjd på ett sådant vis. Men det finns fler saker att tänka på. Först och främst bör du förvissa dig om att ankaret har en vikt som passar storleken och vikten på din båt. När det väl är dags att ankra bör du försäkra dig om att sjöbottnen ger ett gott ankarfäste och att ankarlinan och/eller kättingen är tillräckligt lång. Undvik linor som flyter och i den mån möjligt bör du göra passerande båtar uppmärksamma på din ankarlina. Längs brygga, kaj eller annan båt Här är förutseende och gott omdöme a och o. Båten ska alltid vara väl avfendrad när man ger sig in i en marina. Det kan vara en god idé att fendra av även barbord trots att man planerat att ligga mot båt, brygga eller kaj med styrbordssidan. Då är du redo för snabba omställningar. När båten ligger fast gäller det att förtöja båten så att rörelserna i långskeppsriktningen blir minimala. Detta åstadkommer man enklast med ett så kallat ”spring”. I natthamn Se till att hitta en palts som ger så god vind- och sjölä som det bara går. Se också till att du har ett stort djup under kölen så att du kan ta dig ut vid kraftig sjöhävning eller minskat vattenstånd. Ligg helst fri från andra båtar. Du vet inte om de har samma goda ankarfäste som du. Lägg alltid ut fendrar. Vid slussning För många är proceduren med att slussa en ny upplevelse. Som tur väl är har många av de större kanalsystemen tryckta råd, anvisningar, brosignaler och öppettider att ta del av. Slusspersonalens anvisningar ska dock alltid följas och yrkestrafik har alltid företräde. Några praktiska råd är att se till så att båten har väl tilltagna fendrar på vardera sida och det bör alltid vara minst två personer ombord för att passa förtöjningar i land och på båten. När man slussar upp kan aktertampen läggas fast i båten och fast i land. Förtampen först fast i land och tas hem löpande i takt med att slussen fylls, aktertampen sköter sig själv. På nedvägen är proceduren något annorlunda. Då görs för- och aktertamp fast i båten och träs runt en pållare i land och tillbaka ombord på båten. Här gäller det att hålla fast i änden och ge efter allteftersom att båten ”sjunker” med vattenytan. Ifall något skulle fastna är det alltid klokt att ha en lätt tillgänglig kniv för att kapa eventuella förtöjningslinor. Du har väl inte missat våra råd för förtöjning i hemmahamn?

Ofta känner vi båtägare oro över att ankra på svaj, göra an mot en klipphäll eller att gå in i en gästhamn för första gången. Dock glömmer vi ofta att båten allt som oftast ligger förtöjd i hemmahamn. Därför är det viktigt att förtöjningar, tågvirke och brygga är i skick. På så sätt kan du undvika onödiga skador. Vad som tåls att tänka på varierar dock från förtöjningsplats till förtöjningsplats. Förtöj vid brygga Vid brygga är det viktigt att alla anordningar, oavsett om dessa är ringar, pollare eller knapar sitter ordentligt fast. Förtöjningstampar som löper mellan båt och brygga bör läggas i kors för att minska rörelse i sidled och får gärna kläs med något skyddande för att minska nötningen. Där det finns risk för sjögång ska linorna vara fjädrade eller dämpade, det spar på såväl tågvirke som båt. Det kan också vara en god idé att förtöja båtar med öppen akter eller större utombordare med fören utåt. Detta för att undvika att svallvågor sköljer in och i värsta fall sänker båten. Förtöj mellan bommar Bomförtöjningen är vanlig på båtklubbar och marinor, inte minst på flytbryggor eller fasta bryggor med mindre fluktuerande vattenstånd. Här bör man som båtägare alltid följa anvisningar om största båtlängd och andra praktiska detaljer för den valda bomtypen. Det är även klokt att kontrollera beslag och infästningar på bommarna så att de ser oskadade och korrekt dimensionerade ut. Förtöj mellan brygga och boj Även detta är ett vanligt förtöjningssätt. Dock ett som bör undvikas om vattendjupet är större än sex meter och flera båtar ligger vid samma brygga. I dessa fall kan bojkättingen nämligen bli så pass lång att båtarna börjar svänga i sidled och i värsta fall skada varndra. Bojkättingen bör åtminstone vara 1,5 gånger längre än vad det är djupt i hamnen. Med andra ord bör en bojkätting i en hamn med djup om fyra meter mäta sex meter. Detta för att ha en god ryckdämpning mellan bojtyngd och båt. Slutligen på svajboj Inte lika vanligt i våra farvatten som på andra håll runt om i världen men ändå förekommer det. Men vad är viktigt att tänka på vid hemmaförtöjning på svajboj? Två saker är bra att ha med sig. För det första får förtöjningsgodset mellan båt och boj inte vara så kort att båten kan lyfta bojen. För det andra så ska det inte heller vara så pass långt att det riskerar trassla in sig i bojkättingen. Lagom är helt enkelt bäst – en tumregel brukar vara en tredjedel av båtlängden. I vår nedladdningsbara förtöjningsgude som kan var bra att ha med sig ut på sjön hittar du exempel på kättinglängd i olika typer av djup. Har din båt tagit skada vid förtöjning är du alltid välkommen att ringa oss på Svenska Sjö Båtförsäkringar! För tips på hur du förtöjer på bästa sätt på andra platser en din hemmahamn, kika här!

En tur på kanalerna är det många som lockas av. Men väl där kan proceduren att slussa bli en skrämmande sådan. Vi ger råd för hur man slussar tryggt och säkert! För många är proceduren med att slussa en ny upplevelse. Som tur väl är har många av de större kanalsystemen tryckta råd, anvisningar, brosignaler och öppettider att ta del av. Slusspersonalens anvisningar ska dock alltid följas och yrkestrafik har alltid företräde. Några praktiska råd är att se till så att båten har väl tilltagna fendrar på vardera sida och det bör alltid vara minst två personer ombord för att passa förtöjningar i land och på båten. När man slussar upp kan aktertampen läggas fast i båten och fast i land. Förtampen först fast i land och tas hem löpande i takt med att slussen fylls, aktertampen sköter sig själv. På nedvägen är proceduren något annorlunda. Då görs för- och aktertamp fast i båten och träs runt en pållare i land och tillbaka ombord på båten. Här gäller det att hålla fast i änden och ge efter allteftersom att båten ”sjunker” med vattenytan. Ifall något skulle fastna är det alltid klokt att ha en lätt tillgänglig kniv för att kapa eventuella förtöjningslinor. Du har väl inte missat när vår alldeles egna Roger Jonsson tog med sin dotter saga i Svenska Sjö-båten för en kanalresa de sent ska glömma?

Båtsäsongen är i full sving och på fjärdarna fars det fram och tillbaka. Men när fler ger sig ut på sjön ökar också olyckorna. Ibland till följd av oaktsamhet och ibland till följd av bristande kontroll. Tillsammans med vår ägarförening Svenska Båtunionen har vi hjälpt till att ta fram en säkerhetskontroll som bör göras flera gånger under säsongen! Faktum är att många skador på såväl båt som båtägare går att förebygga. En av nycklarna till detta är att hålla sin båt i gott skick och göra regelbundna kontroller. Per Ingberg, skadechef här på Svenska Sjö Båtförsäkringar är en av upphovsmännen till SBU:s säkerhetskontroll. Han menar att det är en alldeles utmärkt tjänst för både den vane och ovane båtägaren. – Man gör löpande kontroller för att undvika skador och fel. Har du till exempel inget öskar eller handtaget till länspumpen ligger i land när båten börjar ta in vatten går det väldigt fort, säger Per Ingberg. Det är dessutom relativt vanligt att de ärenden som kommer in till Per och hans kollegor hade kunnat förebyggas med en extra säkerhetskoll. – Exakt hur många som är en direkt orsak av bristande förberedelse eller en andel av totalen är svårt att ge. Däremot kan jag säga att en stor andel av de skador vi får in hade kunnat undvikas om man hade gjort en säkerhetskontroll innan man gett sig ut. För säkerhetskontroller är något som bör göras löpande. Många nöjer sig med att kolla genomföringar eller motorrum när båten sjösätts för att sedan glömma bort dessa i semesterfirandet. Säkerhetskontroll – en billig försäkring Att få in en rutin där några enstaka saker kollas varje gång det är dags att ge sig ut på sjön kan räcka långt. Finns det något du rekommenderar att man alltid gör innan det är dags att ge sig ut med båten? – Har man en båt med motor i bör man följa motortillverkarens instruktioner. Där finns rekommendationer och checklistor som alltid är värda att gå igenom. Ofta är det enkla saker som att kolla efter vatten eller olja i motorutrymmen och så att motorn går som den ska, säger Per Ingberg och fortsätter: – Generellt sätt bör det alltid vara tätt, rent och helt. Det tar ingen tid att göra en sådan kontroll men det är en enkel och billig försäkran. Hos SBU hittar man webbverktyg framtaget för olika typer av fritidsbåtar då kontrollerna skiljer sig mellan en kanot, en daycruiser och en segelbåt avsedd för övernattning. – Appen är framtagen för att båtägaren enkelt ska kunna göra dessa kontroller själv. Tumregeln är dock att om man upptäcker minsta fel eller känner någon som helst osäkerhet är det alltid bättre att kontrollera än att ge sig ut. Skulle felet vara bortom båtägarens kunskap bör man dessutom anlita någon med expertis, säger Per Ingberg. För att få rutin på säkerhetskontroll för just din båttyp bör du besöka Svenska Båtunionens hemsida. Där kan du ta del av checklistor i såväl webb- som pappersformat!

Kappsegling innebär fart, taktik och snabba beslut. Men när många båtar ska samsas på begränsad yta händer det också att olyckor inträffar. En hård rundning, en broach eller en kollision kan snabbt leda till kostsamma skador. Därför är det klokt att se över sitt försäkringsskydd innan säsongen drar igång. Inför större tävlingar, som exempelvis Gotland Runt, passar många seglare på att uppgradera båten med nya segel, modern elektronik eller annan utrustning för att få ut maximal prestanda. Då är det också viktigt att kontrollera hur försäkringen gäller för den utrustning som finns ombord. – Det första man bör göra är att kontrollera att försäkringen gäller vid tävling och om det finns några särskilda villkor eller extra självrisker kopplade till kappsegling, säger Per Ingberg, skadechef på hos oss på Svenska Sjö Båtförsäkringar. Han rekommenderar också att man ser över eventuella ersättningsnivåer för utrustning ombord. – Elektronik ersätts hos oss upp till tio procent av försäkringsvärdet som standard. Har man mycket ny eller kostsam utrustning går det att anpassa skyddet efter det, säger Per Ingberg. Kontrollera villkoren för rigg och utrustning Även rigg och segel omfattas av försäkringen, men här kan åldersavdrag påverka ersättningen. Hur reglerna ser ut varierar mellan olika försäkringsbolag, vilket gör det viktigt att läsa igenom villkoren noggrant. För den som kappseglar offshore eller deltar i längre havskappseglingar finns ytterligare saker att tänka på. Hårt väder och tekniska problem kan snabbt skapa situationer där assistans behövs, även om det inte handlar om fara för liv. – Vi hade ett ärende under Gotland Runt 2024 där en Farr 38 behövde hjälp till följd av problem till havs. Då samordnades insatsen tillsammans med bland annat JRCC, Kustbevakningen och vår assistanspartner. När man väl hamnar i en sådan situation vill man inte behöva fundera på om assistans ingår i försäkringen eller inte, säger Per Ingberg. Vad gäller vid en kollision? Kollisioner förekommer inom kappsegling och ansvarsfrågan avgörs från fall till fall. Om en båt anses vara vållande gör försäkringsbolagen en bedömning av hur ansvaret ska fördelas mellan parterna. – Alla som framför en båt har ansvar för att försöka begränsa skadorna så långt det går. Om man bedöms vara vållande kan försäkringen täcka både skador på den egna båten och motpartens båt, säger Per Ingberg. Försäkringsbevis och internationella tävlingar Vid internationella kappseglingar krävs det ofta att man kan visa upp ett försäkringsbevis eller ett särskilt ansvarsintyg. – Det bästa man kan göra är att kontakta kundtjänst och begära ut sitt fullständiga försäkringsbrev. Ska man delta i internationella tävlingar kan det även krävas ett särskilt ansvarscertifikat, och det hjälper vi till att ta fram, säger Per Ingberg. Att ha rätt försäkringsskydd på plats innan start kan göra stor skillnad om något oförutsett inträffar – oavsett om det handlar om en mindre incident på banan eller ett större haveri till havs.